Om litteraturundervisning, del 2: vad säger styrdokumenten?

Tidigare i serien: del 1: programförklaring Innan dess att serien ger sig in iväg på någonting annat måste det fastslås vad styrdokumenten säger. Dessa inlägg handlar trots allt inte om litteraturundervisning i allmänhet, utan om att undervisa om litteratur i svenskämnet på gymnasienivå i Sverige. Kort sagt måste man ta reda på uppdraget innan dessContinue reading “Om litteraturundervisning, del 2: vad säger styrdokumenten?”

Om “Älskade fascism”

Fascismens historiska facit stavas Auschwitz-Birkenau. Dess historia slutade dock inte där, utan fascismen levde vidare i småpartier, förintelseförnekare och gatuvåldsverkare tills dess att nyfascisternas omställning till kulturrasism och islamofobi gav utrymme för deras gift i Europas offentlighet. I Ungern avskaffas demokratin bit för bit och judar och romer har blivit andra klassens medborgare. I detContinue reading “Om “Älskade fascism””

Två gånger Greider

Reformismen är, som politisk metod, aldrig lika romantisk som en revolutionär politik. Emellertid kan Sveriges 1900-talshistoria till stor del tolkas som en reformismens triumf, där en folklig politisk rörelse möjliggjorde att socialdemokratin kunde bygga ut den mest avancerade välfärdsstat som världen någonsin skådat. När världen nu står inför den dubbla krisen – finanskrisen och klimatkrisenContinue reading “Två gånger Greider”

Är kendo “träning” eller “motion”?

I ett inlägg på Copyriot värjer sig Rasmus Fleischer mot Greiders vurmande kring långdistanslöpning, men mer intressant också mot begreppet “träning” i största allmänhet (specifikt mot ekonomin kring träning, men för den här diskussionens syfte kan vi utelämna det). Fleischer ställer upp en motsättning mellan “träning” och “motion”: Nuförtiden får man inte motionera utan attContinue reading “Är kendo “träning” eller “motion”?”

Nya bekantskaper, del 1. Svensk ungdomslitteratur: “Ursäkta att man vill bli lite älskad”

En tanke som jag har haft med det här året är att läsa bredare och bekanta mig med genrer som jag annars inte läser speciellt mycket av. Mina anledningar är två: å ena sidan är det bra att som lärare vara bekant med populärlitterära genrer, vilket är just dem jag läser väldigt lite av; åContinue reading “Nya bekantskaper, del 1. Svensk ungdomslitteratur: “Ursäkta att man vill bli lite älskad””