Om Erik Granströms “Vanderland”

Inget bryter tystnader som en konflux. Det var över två år sedan jag sist publicerade ett inlägg på denna blogg, men att mäster Brior (Ludenbrand?) har färdigställt sin väldiga krönika över den femte konfluxen får mig att bryt min tystnad. När jag för två år upptäckte de första två första romanerna i serien skrev jag entusiastisk…

Mars i arbetslinjesverige

Susanna Alakoskis “Oktober i Fattigsverige” slås ihop och jag ser upp mot busskurens tak. En minut till bussens ankomst; fredag eftermiddag på väg hem efter jobbet. I snart två veckor har Alakoskis skildring av misären i Sverige varit min färdlektyr och inramat arbetsdagen med en berättelse om fattigdomen, hur den visar sig, påverkar barn och…

Om Erik Granströms “Slaktare små”

För den som skriver är det en lättnad att veta att orden inte går olästa. Mitt förra inlägg på bloggen, där Erik Granströms “Svavelvinter” recenserades, drev hit en väldig mängd besökare, sannolikt eftersom att mäster Brior själv fann och länkade inlägget, vilket är smickrande. Jag har tagit del av de kommentarer som jag har sett…

Om Erik Granströms “Svavelvinter”

Bland svenska bordsrollspelare finns det få ord så tunga som ordet svavelvinter. Det benämnde ursprungligen en kampanjmodul från 1987 till “Drakar och Demoner”, som med åren fått rykte om att vara det bästa som skrevs till spelet. Även om man som jag är yngre än “Svavelvinter”-kampanjen och inte var med under Äventyrsspels glansdagar, går det…

Om “Sjömannen som föll i onåd hos havet”

Trots Peter Englunds envetna hävdande att Nobelpriset i litteratur delas ut på rent litterära meriter är det för många ett faktum att författare med obekväma politiska åsikter inte tilldelas priset. Ett av argumenten för denna ståndpunkt är att Yukio Mishima, en av den japanska nittonhundratalslitteraturens stora stilister, ej tilldelades priset trots att han blev nominerad…

Att kallbrygga kaffe på M1k3ys sätt

I Cory Doctorows ungdomsböcker finns det alltid en hel del infodumps som ofta är helt onödiga för handlingen och bara ett sätt för Doctorow att berätta om något häftigt. Jag älskar dem. I det tredje kapitlet av Homeland, uppföljaren till Little Brother som jag nu håller på att läsa fallet huvudpersonen Marcus/M1k3y in i att…

Nya bekantskaper, del 2. Två biografier.

Att många, speciellt ungdomar, finner faktiska livsöden så mycket mer intressanta än fiktioner har jag aldrig riktigt förstått. Den inställningen dock lite för ett par år sedan av Orwells makalösa Homage to Catalonia, som tog mig på sängen och fick mig att fundera över biografins möjligheter. Nyligen har jag läst två biografiska böcker, den ena…

Cory Doctorow borde inte fantisera!

Anda’s Game är en av mina favoritnoveller. Vad som börjar en berättelse om en mobbad tonåring som spelar ett World of Warcraft-aktigt onlinerollspel utvecklas till en berättelse som tar upp guldfarmande ur ett ekonomiskt perspektiv och ställer frågor om de guldfarmande arbetarnas rättigheter. Det är Cory Doctorow när han är som bäst: snabb, smart, och…