Som socialister är vårt mål att ersätta det kapitalistiska systemet med någonting annat. Då förväntas vi kunna besvara några frågor: vad är kapitalismen? Varför behöver den ersättas? Med vad ska vi ersätta den? Hur ska det gå till? En studiecirkel i Vänsterpartiet Luleå har under våren funnit hjälp att besvara dessa och fler frågor, då vi läst och diskuterat Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek som utkom förra året.
I denna bok slår Nina Björk följe med den socialistiska giganten Rosa Luxemburg. Björk tar avstamp i Luxemburgs liv och den historiska situation vari hon verkade för att avslöja kapitalismen och resonera kring ideologi, feminism och politisk aktivism.
Socialisten Luxemburg
Rosa Luxemburg föddes 1871 i dagens Polen och mördades 1919 på order av de tyska socialdemokraterna, då den tyska revolutionen slogs ner. Som tonåring anslöt hon sig till arbetarrörelsen och tvingades som artonåring att gå i landsflykt på grund av detta. Hennes liv levdes i arbetarklassens tjänst, främst genom Socialdemokratische Partei Deutschlands och hennes kamp i den Andra internationalen.
Drömmen om det röda är en berättelse om Luxemburgs liv och den revolutionära tiden kring första världskriget, samt en grundkurs i marxististiskt tänkande. Luxemburg var en av sin tids stora marxister; hennes storhet låg inte bara i hennes väldiga kunnande utan även i att hon med hjälp av sin ideologi kunde göra vardagshändelser begripliga för läsarna av de socialdemokratiska tidningarna. Likt Luxemburg beskriver Björk först händelserna och inte förrän läsaren utbrister “Men hur kan det få vara på detta vis?” låter hon teorin ge svar på läsarens frustrerade fråga.
Verktyg i våra händer
Parallellt med att vi följer Luxemburgs liv och de kamper hon var inblandad i illustrerar bokens kapitel varsitt nyckelbegrepp inom marxismen, som klassamhället, arbetsvärdeläran, varufetischism och statens klasskaraktär. Med hjälp av dessa begrepp skärskådar sedan Björk dagens Sverige och bjuder in oss läsare att delta i samtalet. Det är användbara verktyg, till exempel i diskussionen om basinkomst som har blivit populär inom delar av den breda vänstern.
Drömmen om det röda är en handfast introduktion till marxistiskt tänkande, även om den utelämnar viktiga delar av traditionen. En svårförstådd svaghet i boken är att den knappt diskuterar imperalismen, trots Luxemburgs ovärderliga bidrag till teorin om denna.
Boken bränner till som mest då Björk kölhalar vad hon kallar för en normkritisk identitetspolitik, som i Sverige främst företräds av Feministiskt initiativ. Hennes viktigaste kritik är att den sortens strategi är oförmögen att hantera det klassförtyck, varpå kapitalismen vilar.
Att hitta det gemensamma
Björk vill hjälpa vänstern att diskutera gemensamma, materiella frågor: vem är det som äger? Vem är det som tvingas arbeta? Varför ser arbetslivet ut som det gör? Varför säljer sossarna ut allmännyttan? Vem gynnas av skattesystemet? Vilka är våra gemensamma intressen, som arbetare och boende i Sverige, som vi kan mobilisera folkflertalet kring? Hon landar i en återgång till tanken om universalism: att vi alla är varandras syskon, att vi kan förstå människor med andra livsvillkor än oss själva och att vi kämpar för våra gemensamma intressen.
Bokens öppna form lämpar sig väl för en långsam läsning, där vi kan gå i dialog med texten. I vår studiecirkel inom Vänsterpartiet Luleå har boken fungerat som en utmärkt språngbräda för såväl visionära som dagspolitiska frågor. Vi gjorde ett misstag som läste två kapitel per träff, då det i varje kapitel finns nog med stoff för flera timmars diskussioner. Det var såpass uppskattat att vi talar om att läsa den i en ny cirkel till hösten. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter och studieplaner.
Ursprungligen skriven för Kampviljan, #2 2017.